En Bonchi-sommar på balkongen

 

Hej,

Det är mitten på september och sommaren har gått. Det har inte blivit några fortlöpande uppdateringar över sommaren. jag hade tänkt en uppdatering kring midsommar men den helgen blev alla fem sjuka.

De överlevde allihopa men jag fick klippa ner dem kraftigt och det tog tid innan de hämtade sig och satte fart att växa igen och komma i kapp och förbi i utvecklingen. Det de drabbades av var troligen en bakteriell infektion och jag själv troligen orsaken. Jag hittade ju inte perlit för att lätta upp den tunga jorden när jag planterade dem i de slutliga 10 liters krukorna. Stället blandade jag jorden jag köpt med sand från utomhus. Jorden med sand blev luftig och lätt dränerad men när sommarvärmen kom på riktigt var det nog inte bara chili som växte i krukorna.

Trots bakslaget han de växa sig fullstora, blomma och få frukter som nästan hann mogna till rött trots att slutet på augusti och början på september var kall och grå. Vid sista mätningen ett par veckor innan jag klippte ner dem och tog in dem för att bli Bonchi var de två längsta runt 73-74cm höga. På fröpåsen står det 50cm som angiven höjd.

Fotot är taget lördagen den 11 september precis innan jag klippte ner dem och omplanterade dem för att stå i min bokhylla. Nästa uppdatering får vi se hur de har hämtat sig och utvecklas inomhus som miniatyr träd.

Ha det bra tills dess!

Föregående inlägg: Bonchi en handfull veckor.

Bonchi en handfull veckor

 I dag är det alltså fem veckor sedan frösådden och det blev den välbehövliga omplanteringen från frökrukorna i måndags. Vädret blev som utlovat med en fin varm kväll som upphävde trenden med två veckor av mer eller mindre massivt regnande. 

Plantorna hade de alla vuxit igenom den inre cellulosakrukan (de stod i dubbla krukor) i varierande grad. Värst såg det ut för den individen som blev avfotograferad och syns i bilden ovan uppe till vänster. Den stackaren blev av med ganska mycket rötter vid omplanteringen vilket gjorde att den såg rejält vissen ut utan att reagera på ljus eller konsumera något av vattnet den fick med omplanteringen. De andra började trivas redan dagen efter omplanteringen. Det gjorde inte så mycket i långa loppet att den hamnade några dygn på efterkälken för när den väl hade läkt sina rötter tog den igen förlorad tid och är nu återigen herre på täppan i storlek, vart fall om man räknar i bladmassa. Livskraftig individ som kommer passa bra som en chili bonsai.

Som synes på bilden överst till höger jämfört med bilden i nederkant har de börjat fylla ut krukorna bra på dessa sex dagar. De två största har utvecklat sitt andra par karaktärsblad och man börjar skymta det som snart ska bli det tredje. Blir snart dags för omplantering igen. Hade det inte varit för att jag är tvungen att ha dem inne tills de är avhärdade och min växtlampan inte täcker så stor yta hade jag satt dem i större krukor. Nu under helgen har jag börjat låta dem stå ute på balkongen över dagarna och snart får de stå utomhus dygnet runt. Så snart är det med välja storlek på krukor inget problem längre. 

Återkommer med en liten uppdatering när de har anpassat sig för sin sommarbostad på balkongen så får vi se vad de har för krukor då.

På återseende! 

Nästa inlägg: En Bonchi-sommar på balkongen. 

Föregående inlägg: Bonchi en månad.

Bonchi en månad

 Hej,

Tiden går fort och nu har mina fem chiliplantor fått lite mer blad. Mellan andra och tredje veckan hände det inte mycket men nu den senaste vecka - Oh, boy! Jag har blivit lite tagen på sängen hur fort de vuxit och inte sett att behovet av omplantering så snabbt skulle bli akut. I går började de två största rulla ihop sina bladkanter lite och vissa symptom på stress. Jag trodde att det berodde på att växtlampan kommit för nära när de blivit högre, men det var det inte. Inte heller var de uttorkade. Jag tror att platsen i krukan blivit för liten vilket kan ge samma symptom som underbevattning. De två större ser mer vissna ut i dag men växer och börjar bilda en ny uppsättning blad i toppen. 

Jag skulle planterat om dem i dag men det har ösregnat hela dagen. Inte bara för chilisarna har regnet varit olyckligt, utan även för alla växterna i naturen. Vi behöver absolut inte mer regn nu utan marken är vattensjuk som det var. 

I morgon säger prognosen att det ska vara uppehåll och efter det stort sett regn till helgen. Vilket fall som helst nästa bild på dem ska de synas i nya krukor. 

På återseende!

Nästa inlägg: Bonchi en handfull veckor.

Tidigare inlägg: Bonchi två veckor in. 

Bonchi två veckor in

 Hej,

Tänk vad tiden går fort! Det är redan två veckor sedan jag startade det lilla sidoprojektet att plantera chilifrön för att odla chili-bonsai, även populärt kallat för Bonchi.

Jag tänkte att det kunde vara kul med en liten uppdatering om vad som hänt sedan dess. Två av de fem bröt jordytan exakt en vecka efter sådd och de andra tre syntes dagen efter. Detta  trots en kylig start. ”Värmerekordet” inne i lägenheten har varit 22,1 grader medan den mesta av tiden har varit under 20 grader. Chili vill helst ha över 25 grader för att gro men efter de grott trivs de i de temperaturer jag uppnår. Lite orolig att det skulle ta jättelångtid att gro och att jag inte kan påverka temperaturen mer än den redan var inne köpte jag ett litet minidrivhus med inbyggd värmeslinga i botten för strax över 300 kronor. Ingen kvalitets grej med andra ord men fullt tillräckligt för att värma upp jorden det lilla sista som behövdes för att få fart på grodden.

Den senaste veckan har alla fem kommit ovanför jord och stått under växtlampan som ger dem artificiellt dagsljus mellan 6.00 och 22.00, de delar dygnsrytm med mig vilket är bra då de står i mitt sovrum ovanpå på mitt datorskrivbord. Fönstret är redan okuperat och vätter mot nordöst så de får nöja sig med växtljuset tills de är så stora att de kan flytta ut på balkongen som är i sydläge. 

De verkar trivas där de står och en av den börjar man kunna urskilja en början på tillväxt av karaktärsblad, vilket normalt tar två till fyra veckor att utveckla. De verkar följa tidsplaneringen så långt.

Jag återkommer med en ny uppdatering när de har fått sina första riktiga blad (eller något annat inträffar).

På återseende!

Nästa inlägg: Bonchi en månad.

Tidigare inlägg: Så frön för Bonchi.

Så frön för Bonchi

 I dag startade jag ett nytt sidoprojekt här på Shakuhachidagboken genom att så några frön. Dygnet har många timmar och veckan många dagar så det finns tid att göra fler saker med japansk anknytning än spela shakuhachi och laga japansk mat utomhus. Detta projekt har även en liten anknytning till matlagning så de kan bindas samman.

För lite mer än en vecka snubblade jag över något som kallades för Bonchi som är ett sammansatt ord av Bonsai och Chili. Bonsai är konsten att odla miniatyr växter på ett fat eller liten kruka och få dem att se stora och gamla ut. Om man förvandlar en chiliplanta till en bonsai får man en chilibonsai eller som de populärt kallas för en Bonchi. 

Jag har haft en bonsai, en kinesisk alm, för många år sedan. Jag köpte den i en handelsträdgård i Varberg. Vad jag inte visste om bonsai då var att just kinesiska almer ofta massodlas i stora ”bonsaifabriker” och drivs upp väldigt hårt och skickas ut till försäljare ofta halvsjuka och till och med redan döendes. Min var tyvärr en sådan och den dog och jag hade inte kunskapen och erfarenheten att rädda den. Därför bör man inte köpa en bonsai från annat än sådana som hängivet själva sysslar med hobbyn och odlar bonsai för sig själva och säljer av dessa. Detta gör oftast att en bra och frisk bonsai kan vara en dyr investering då det tar många år och mycket arbete att driva upp en hälsosam bonsai. Ett långsamt växande träd är sedan väldigt känslig för nybörjarmisstag och det tar lång tid att rätta till dem. Trädsorter man oftast finner som bonsai har allt annat än bråttom att utvecklas då de kan leva hundratals år. En chili däremot i den vilda ursprungliga formen däremot har "bara" 30-50 år att hinna leva fullt ut om den har tur och odlade sorterna högst 15 år. Som perspektiv - 15 år är den ålder ett träd kan börja likna en utvecklad bonsai.

Det är här en bonchi blir extra intressant för en nybörjare som vill lära sig att sköta och forma en bonsai. Man kan köpa en chiliplanta billigt eller som jag försöka odla upp plantor från frön. Chilibusken växer relativt fort och tål kraftig beskärning vilket gör att misstag lättare går att fixa.

Jag köpte en påse frön på jobbet och några såkrukukor vilket inte är en stor ekonomisk investering. Påsen innehöll sex frön och jag blötlade den i går. Ett frö försvann någonstans i hanteringen så det är fem frön som planterades i dag.

Planen är att de plantor som gror sedan ska få växa så stora de kan på balkongen fram tills det blir risk för frost i höst. Då ska de som klarar sig så långt beskäras ner och planterar som bonsai och flytta in. Förhoppningsvis blir detta projekt mer än ett enda inlägg. 

Här är en länk till sidan som fångade mitt intresse och som den intresserade kan lära sig mer om bonchi på: https://www.fatalii.net/Bonsai_Chiles_Bonchi.

Lycka till om du också börjar odla bonchi och på återseende!

Nästa inlägg: Bonchi två veckor in.

Filtrera livets källa

 

Den som har hängt med vet att jag under påskhelgen var iväg till Kolebäcken för att utforska möjligheten att använda den som en källa till vatten att dricka. Jag var ju inte helt nöjd med vattenkvaliteten och planerade då att köpa ett vattenreningsfilter och återvända. Jag beställde ett Sawyer Mini-vattenfilter som kom i veckan. 

Ute kändes det precis som vädret under påsken med under 10 grader varmt och kall frisk nordanvind samt halvklart. Förutom att jag hade ett vattenreningsfilter i ryggsäcken samt att ryggsäcken var mindre och lättare var den enda skillnaden att det var något grönare ute. De tidiga träden har bladen precis slagit ut och prydnaskörsbärsträden hemma på innergården sover än. Vid den här tiden på senare milda år har de varit igång och blommat i slutet av april. 

Vid Kolebäcken är det mest barrträd och de ändrar sig inte mycket ändå från gång till annan. Jag filtrerade vattnet när jag kom på platsen där jag tog vatten förra gången. Tycker att den behöll mycket av den gröna färgen ändå men bismaken blev påtagligt mindre. Jag tillagade Ramen på det filtrerade vattnet och smakförstärkt med Ernst Julte maskerades  vattnets svaga färgning och skogssmak ändå och soppan smakade som den brukade. Jakten på den bästa lägerplatsen med tillgång på bra vatten fortsätter. Nästa gång kommer jag troligen att söka efter Hällesjön en plats jag aldrig varit på, vilket gör jakten på en livskälla att dricka ur ännu mera äventyrligt. Det gäller att leta fram kompassen och silverputsen så jag kan putsa upp ’komma hem-grodan’ runt halsen.

På återseende!

Relaterade inlägg: Att dricka ur livets källa.

Skål, kokosnöten är inte hel!

 

När jag skrev inlägget Busväder och risiga påskägg skrev jag att jag även hade köpt en trasig kokosnöt. Jag tänkte prata lite om den nu.

Som ni säkert listat ut med hjälp av titeln och bilderna så är den trasiga kokosnöten en restprodukt från kokosindustrin där skalet förvandlats till en liten vacker skål i stället för eldats upp som skräp. Det är nog bara Povel Ramel som har problem med att öppna kokosnötter med tanke på att det finns så många produkter på marknaden som innehåller eller består av kokos. Det måste vara massa skal som eldas till ingen nytta.

Detta har det belgiska företaget Bambaw, mest kända för sina bambuprodukter de säljer som ersättning för plast och engångsartiklar, tagit fasta på och köper kokosnötskal från Bali och gör skålar av dem. 

Jag kom av en slump i kontakt med dessa skålar när var inne på sidan Jordklok.se och handlade bland annat den veganska misosoppan jag hade till mina risbollar i inlägget jag nämnde ovan. Jag hade redan sedan tidigare sneglat på mörkare skålar som komplement till den vita i plast som synats här på bloggen. Jag fastnade för konceptet att återvinna naturmaterial i stället för ytterligare en i plast. Dessutom är varje skål eftersom den inte är maskinellt och industriellt framtagen helt unik, precis som naturen har gjort mig unik.

Det stod i beskrivningen att skålen skulle rymma mellan 500 och 600ml (varje skål är ju unik och därför finns variationen). Min rymde exakt innehållet av en 50cl petflaska och då var den fylld till bredden. Min skål är alltså på den mindre änden på skalan och jag hade gärna sett att den rymt lite mer. Den duger dock bra som ramenskål som synes på bilden. 

Det blev alltså snabbramensoppa i dag som premiär för skålen. Varför just dessa femkronors koreanska snabbramen var för att jag ville testa en grej ytterligare. Jag hade nämligen läst om ett trick som japanska studenter kör med för att piffa upp sin snabbramen, nämligen att slänga med en tepåse i vattnet när man kokar. Jag har inga tepåsar men något bättre, nämligen en tekula för löste efter behag. Den fyllde jag med lagom mycket Ernst Julte (den som jag tidigare använde i Ochazuke.

De japanska studenterna har rätt och Björn Ranelid skulle nog ha utbrustit i ett högt men ödmjukt "Herrrrrrrrrrrre Guuuud vilken skillnad". Så tekulan åker med nästa gång det vankas snabbramen.

På återseende!

Länkar till skålen: Jordklok.se, Bambaws hemsida.

Länkar till tipset med att koka med te: Foodbeast.com, Soranews24.com.

Relaterade inlägg: Busväder och risiga påskägg, Ochazuke på Ernst.