Skål, kokosnöten är inte hel!

 

När jag skrev inlägget Busväder och risiga påskägg skrev jag att jag även hade köpt en trasig kokosnöt. Jag tänkte prata lite om den nu.

Som ni säkert listat ut med hjälp av titeln och bilderna så är den trasiga kokosnöten en restprodukt från kokosindustrin där skalet förvandlats till en liten vacker skål i stället för eldats upp som skräp. Det är nog bara Povel Ramel som har problem med att öppna kokosnötter med tanke på att det finns så många produkter på marknaden som innehåller eller består av kokos. Det måste vara massa skal som eldas till ingen nytta.

Detta har det belgiska företaget Bambaw, mest kända för sina bambuprodukter de säljer som ersättning för plast och engångsartiklar, tagit fasta på och köper kokosnötskal från Bali och gör skålar av dem. 

Jag kom av en slump i kontakt med dessa skålar när var inne på sidan Jordklok.se och handlade bland annat den veganska misosoppan jag hade till mina risbollar i inlägget jag nämnde ovan. Jag hade redan sedan tidigare sneglat på mörkare skålar som komplement till den vita i plast som synats här på bloggen. Jag fastnade för konceptet att återvinna naturmaterial i stället för ytterligare en i plast. Dessutom är varje skål eftersom den inte är maskinellt och industriellt framtagen helt unik, precis som naturen har gjort mig unik.

Det stod i beskrivningen att skålen skulle rymma mellan 500 och 600ml (varje skål är ju unik och därför finns variationen). Min rymde exakt innehållet av en 50cl petflaska och då var den fylld till bredden. Min skål är alltså på den mindre änden på skalan och jag hade gärna sett att den rymt lite mer. Den duger dock bra som ramenskål som synes på bilden. 

Det blev alltså snabbramensoppa i dag som premiär för skålen. Varför just dessa femkronors koreanska snabbramen var för att jag ville testa en grej ytterligare. Jag hade nämligen läst om ett trick som japanska studenter kör med för att piffa upp sin snabbramen, nämligen att slänga med en tepåse i vattnet när man kokar. Jag har inga tepåsar men något bättre, nämligen en tekula för löste efter behag. Den fyllde jag med lagom mycket Ernst Julte (den som jag tidigare använde i Ochazuke.

De japanska studenterna har rätt och Björn Ranelid skulle nog ha utbrustit i ett högt men ödmjukt "Herrrrrrrrrrrre Guuuud vilken skillnad". Så tekulan åker med nästa gång det vankas snabbramen.

På återseende!

Länkar till skålen: Jordklok.se, Bambaws hemsida.

Länkar till tipset med att koka med te: Foodbeast.com, Soranews24.com.

Relaterade inlägg: Busväder och risiga påskägg, Ochazuke på Ernst.

Busväder och risiga påskägg

 I går hade jag tänkt att gå ut i naturen och göra nytt försök att koka ris i naturen för att fira påsk. Denna gång skulle jag ta med mig en riktig rostfri gryta med tjock botten och även köpt en annan gasbrännare som pallar den tyngre vikten. Alltså planen var mer typ hemmakök än lättviktscamping.

Som ni märker på hur jag beskriver planen blev det inte riktigt som planerat. Det tidiga vårvädret var som vanligt nyckfullt och ombytligt och satte käppar i hjulet. Morgonen och förmiddagen var relativt bra med mestadels sol även om vissa vindbyar var friska och kyliga. Temperaturen var kring 10 grader. Jag packade min 60 liters ryggsäck full med saker för att sätta upp ett helt läger och ryggsäcken landade nog på minst 20 kg med alla icke lättviktiga prylar.

Efter lunch gick jag till affären och köpte avokado, salladslök, champinjoner, jordnötter och salt. Ris hade jag sedan tidigare och vegansk misosoppa köpte jag på jordklok.se. Där köpte jag även sån där trevlig deodorantsalva för oss som inte vill dränka armhålorna i aluminium. Man luktar inte direkt smultron när man ska släpa ett helt shakuhachi nomadläger i ryggsäck flera kilometer. Jag luktade inte smultron med den nya deon heller men väl lavandel. När jag väl online-shoppade soppbas och deo köpte jag även en begagnad och trasig kokosnöt för miljöns skull (mer om det i annat inlägg).

I affären när jag köpte de färska ingredienserna hittade jag ett superbilligt fynd utanför min inköpslista. Det var på ölhyllan där de sålde ut öl av märket Corona superbilligt. Antar att inte många är sugna på Corona öl dessa dagar. Jag är en rätt rationell människa och förknippar inte det mexikanska ölet som funnits långt före pandemin med det virus som fått dela dess namn. Dessutom är jag nyfiken och aldrig testat ölet så med nedsatt pris och allt tog jag en flaska. 

När allt var packat och inhandlat var det dags att vandra av och då var klockan runt 14-snåret. Medan vandrade blev solen allt mer frånvarande och vinden mer påtaglig. Väl framme var himlen täckt av tjocka moln och den tilltagna vinden var mer eller mindre konstant och temperaturen droppat med två grader. Det verkade som busväder var på gång! Det kändes inte som läge att packa upp allt och dra igång så jag satte mig och försökte lära mig och öva på inledningen på Haru no Ogawa (春の小川) som är en japansk folksång som fritt kan översättas till "En ström på våren" och handlar om en flod om våren. Det har spekulerats om vilken flod det gäller då kompositören inte nämt det, men en teori är att det rör sig om Shibuyafloden som rinner igenom centrala Tokyo och närheten av där kompositören Takano Tatsuyuki levde när han skrev visan 1912. Det blev dock ingen vårkänsla trots att jag satt och spelade intill vårströmen i Kolebäcken. Tvärtom blev det mörkare och mörkare och jag kände att regnet närmade sig så jag hällde ur det medtagna vattnet för matlagningen och blev 4 kg lättare. Fast jag tog en halvliter av bäckens vatten med hem (mer om det i annat inlägg), så i praktiken blev jag bara 3,5 kilo lättare nu när jag undflydde regnet hemåt.

En timme efter nått hemmet började det regna kraftigt som fortsatte ihärdigt hela kvällen och natten då det övergick till snö och hagel allt medan det blåste så det ven om husknutarna. Mat behövde jag ju en då så jag lagade det jag tänkt ute hemma i köket. Menyn som ses på bilden består av följande:

Misosoppa (味噌汁) med salladslök och champinjoner. Soppan var färdig i portionsförpackning förpackade om sex portioner. Bara att värma vatten och röra ut mixen och tillsätta löken och svampen. Traditionellt är buljongen i misosoppa gjord på fisk (Japan är trots allt en önation i Stilla havet) och därmed inte speciellt vegansk. Man kan dock göra buljong på Kombu (alg) och- /eller Shiitakesvamp. Det jag använde var färdig pulversoppa lagad med detta allternativ.

Vill man laga vegansk misosoppa från grunden finns ett tips på recept via länken.

Onigiri (お握りeller japanska risbollar är nästan som det låter, bollar av ris, men bara nästan. Först innehåller de oftast mer än bara ris och de kan ha fler former än runda. Mina innehåller fyllning av avokado (påskigt enligt mig) och krossade jordnötter rostade i honung och försök till att vara äggformade (för att det är påsk och jag vill ha risiga påskägg). Riset är rätt formbart när det är fortfarande är lite varmt och man fuktar händerna i ljummet vatten och tar lite salt på dem. Saltet ger även lite extra smak och krispighet till ytan. De två prickiga är dessutom rullade i rostade sesamfrön.

Onigiri har mycket gamla anor och var ofta mat ute på fältet när samurajerna var ute och krigade. Numer är det ett populärt alternativ på mer fredligare aktiviteter som picknick eller resor.

På det hela en bra påsk och jag hoppas du är nöjd med din också.

På återseende!

Relaterade inlägg: Dricka ur livets källa, Skål, kokosnöten är inte hel!.

Käka samuraj? Ramenvisst!

Ny lördag och nya tilltag! Stärkt efter förra lördagens framgång med att tillaga Ernst ger jag mig på att koka samuraj. Som vanligt ingen panik! Det är ingen riktig samuraj jag ska koka. Inte för att jag inte skulle våga utan för det här med att samurajer är utrotade sedan Meijirestaurationen år 1868, samt återigen detta dilemma med karma-poängen.

Vad som däremot finns att hitta och koka och som inte påverkar karma negativt är denna snabb-ramen kallad "Samurai Ramen". Ramen är namn på en japansk nudelsoppa och just denna är helt vegansk. Nu tänker ni kanske bakom min rygg att jag är helt knas då ramen-nudlar är gjorda av vete. Det är helt sant men det är inte själva nudlarna som är oveganska utan buljongen de simmar i för att bli en soppa. Den är traditionellt kokad på märgben från nöt, gris, höns eller gjord på flingor av torkad fisk.

Visserligen kan man finna ramen billigare och enklare som är vegansk, exempelvis vissa sorter av det välkända märket Samyang Ramen som finns i nästan varje lokal matvaruaffär. Vad man inte slipper undan med dessa är palmolja och massa MSG. Vad är MSG och varför är det inte bra kanske någon undrar? Det är ett ämne som finns naturligt i många grönsaker som kroppen behöver, MEN som vanligt som med allt annat i en lagom dos. Får man i sig för mycket kan man få problem. Eftersom jag toppar min veganska ramen med grönsaker är det ju dumt med massa extra tillsatt. För den som vill läsa mer lämnar jag denna länken till Livsmedelsverket.

Ingredienser inköpta på Drakfrukt.se

• Samurai Ramen vegan.
• Shiitakesvamp på burk som topping. Köpte dem som konserv för enkelhetens skull fanns även som torkad. Hade föredragit vanlig färsk skogschampion med facit i hand.
• Svarta och vita rostade sesamfrön som topping.

Ingredienser köpta på den lokala ICA-affären för topping

• Salladslök.
• Majs.
• Rädisor.
• Rödpaprika.

Ochazuke på Ernst

 Nej, var lugn nu jag har inte kokat Ernst Kirchsteiger. Inte för att jag inte vågar då han ser rätt beskedlig ut utan jag tänker mest på hur uselt mitt nästa liv skulle bli med de karma-poäng det skulle generera. När jag skriver att jag ska göra ochazuke på Ernst menar jag att jag ska göra ochazuke på hans jul-te. Jag köpte en burk av hans julte på jobbet några veckor innan jul och har en del kvar som jag gått och funderat på att göra något roligt och annorlunda av.

Helgen blev det tillfälle då planen skulle skridas till verket och jag började redan i går, lördags, men det visade sig inte så lätt att koka ris på ett litet gaskök på ett blåsigt berg. Antingen stormkokade det och när man vred ner lågan för att få det sjuda så släckte vinden lågan. Det slutade med halvkokt ris som började bränna fast i kastrullen. Teet som jag gjort i ordning innan jag började med riset  blev i alla fall bra så jag fick dricka te och äta blodapelsin medan jag funderade ut plan B. Medan jag fikade och funderade ut plan B kom de första tranorna jag sett för året flygandes. Plan B blev att jag sedan på kvällen kokade riset hemma på spisen (nedre vänstra bilden) för att lägga i plastpåse i kylen för att ta med ut och värma i vattenbad dagen efter.

Så i dag efter lunch vandrade jag åter till samma plats för att prova plan B. På den övre högra bilden ser vi påsen med det kokta riset bredvid burken med Ernst Julte. Jag gjorde följande för att klara mig med endast ett kokkärl och uppnå det fantastiska resultatet som övre vänstra bilden visar.

1. Spelade shakuhachi i en timme för övning och att arbeta upp aptiten. Är mer fysiskt än vad man kan tro.
2. Hälla vattnet i termosen i kastrullen och värma vattnet. Tillsätta teet och låta det dra för att sedan hälla det färdiga teet tillbaka i termosen.
3. Skölja ur kastrullen och koka upp mer vatten. När vattnet kokat upp tog jag av kastrullen och stoppade påsen med ris i den och satte på locket.
4. När riset värmts upp så lade jag det i skålen och hällde upp det varma teet i skålen med riset och toppade med övriga ingredienser (mer om toppingen längre ner). 
5. Sista kryddan är att äta denna fantastiska japanska enkla rätten i naturen med effekten av punkt ett kvar i kroppen och sinnet.

Lite om ochazuke

Som ni redan förstått är ochazuke (お茶漬け) en japansk enkel maträtt gjort på kokt ris och Ernst... Oopsan... menade grönt te. Namnet kommer av två sammansatta ord: Ocha (grönt te) och Tsuke (nedsänkt). Som vanligt är japanerna pragmatiska när de döper saker och ting. Rätten brukar inte ätas som huvudmål utan som mellanmål eller nått man äter sent på kvällen eller natten innan man lägger sig. Riset och det gröna teet (om man tillagar det med traditionellt) är milda smaker som ger en skön och bra magkänsla. Det är vad man väljer att ha ovanpå som smaksättare som ger smak och karaktär åt rätten och det kan man välja efter tid och humör. Jag tänker kort gå igenom vad jag hade i min ochazuke i dag

Mitt val av ingredienser

• Yume Nishiki, modernt is av sorten Yoshihikari odlat i Italien på japanskt vis. Sött, aromatiskt och fluffigt men tillräckligt klibbigt för asiatisk stil av matlagning. Bra basris till det mesta.
• Ernst Julte. En teblandning bestående av grönt te kryddat med äpple, kanel, kardemumma och kryddnejlika. Tebladen är stora med fin färg och bra kvalitet. Kryddig! Inget att ha i sin "fluffig magkänsla före sova"-ochazuke.

Topping

• Shiso Ume. Inlagda plommon, mycket smak och sälta något att kanske undvika till natt-ochazuke, annars definitivt något om man vill ha sälta med karaktär. Jag pillade ur kärnorna innan la dem ovanpå riset.
• Aonorisjögräs. Hackat i påse. Ett sjögräs passande de flesta rätter som extra krydda.
• Bakauke Senbei. Rostade riskakor med soja smak. Goda med lätt saltsmak, ger lite krispig textur om man smular ner dem och strör ovanpå.
• Sojasås och wasabi-pasta för lite extra touch up. Var försiktig med wasabi-pastan. 

Varorna förutom Ernst Julte är köpt online från lillajapan.se. Jag rekommenderar att handla där.

Vill du bli proffs på ochazuke rekommenderar jag denna sida på Just One Cookbook.

På återseende!

Relaterat inlägg: Skål, kokosnöten är inte hel!.