Shakuhachi rockar hårt igen!

Hej!
För en tid sedan skrev jag ett inlägg om Wagakki band och länkade in en video till en av deras hårdare folk metal-låtar Ikusa. Syftet förutom att visa modern bra musik innehållandes shakuhachi var att visa att shakuhachi duger till så mycket mer än bara meditativ zen musik. Här kommer ett ytterligare exempel på detta!

Denna gång lyfter jag fram en låt som är äldre än Wagakki bands Ikusa och mer traditionellt västerländsk men fortfarande håller sig inom subgrenarna till metalmusik. Låten jag pratar om är Nobody's  Listening med Linkin Park från deras album Meteora från 2003.

På den låten är det multiinstrumentalisten David Zasloff som fick äran att spela shakuhachi till samplingen till låten. David är en shakuhachiflöjtist som liksom jag började sin karriär inom instrumentet som självlärd i sex år innan han formellt började ta lektioner för en traditionell lärare, vilket har satt hans unika prägel på musiken. Eftersom jag identifierar mig  med honom hade jag tänkt återkomma till honom i en separat postning längre fram.

Linkin Park är än av de grupper som med sin dominans inom musiken på början 2000-talet har lämnat intryck och påverkat mig och säkert de flesta som var relativt unga då. Därför är jag lite glad att de platsar in på denna bloggen och denna post skrivs med en hedrande tanke till bandets bortgångna sångare Chester Bennington som tragiskt lämnade oss allt för tidigt i somras.

Sökte sensei fann nybörjare

Hallå!

Som ni kanske minns skrev jag i somras ett inlägg döpt till Jakten på sensei. Jag kände mig då stagnerad och kände att jag inte kunde driva på min egen utveckling på egen hand. Jag skrev brev till en engelsk shakuhachilärare och fick kontakt men inget svar på mitt sista mejl. Jag bestämde mig ge honom tid att svara innan jag sökte vidare. Under den tiden kom jag fram till att jag var på rätt väg fortfarande på egen hand och att stagneringen berodde inte på kvaliteten på mina övningar utan på kvantiteten. Jag behövde träna oftare för att ta mig märkbart längre på en given tid.

Visserligen insåg jag att jag behöver en sensei (lärare på japanska) för att så småningom om kunna spela något som påminner om traditionellt japanskt och att det är bra att ha någon att vända sig till. Har dock enda sedan augusti varit fullt upptagen med mitt stilla nattprojekt som snart måste sitta ok för inspelning och varit nöld med detta. Jag tror jag kan hålla tidsplanen.

Enda sedan första kontaktförsöket med en lärare har jag haft en plan B och Plan C och följt andra personer än denna engelsman på sociala medier. En av dessa andra personer är den japanbördige kanadensaren Alcvin Ramos som jag tidigare postat här i samband med att jag valde en höstmelodi att presentera i oktober. Var lite av en slump (eller är det?) att jag fick chansen att få in en fot i shakuhachigemenskapen. Alcvin lade ut en post på Facebook i mitten på oktober att han skulle livestreama en gratis nybörjarkurs, vilket han gjorde och jag var där liksom andra mer etablerade elever och vänner till honom. Tyvärr kunde jag inte blåsa med honom vid det tillfället då lektionen var för sent svensk tid om man inte vill bli vräkt, så jag iakttog och kommenterade och gick igenom övningarna dagen efter. En av kommentarerna jag skrev var att jag hade svårt att blåsa kan (andra oktaven) och han sa att han kanske tar upp det i en uppföljare.

Måndagen efter såg jag ett nytt inlägg från Alcvin där han skrev att på torsdag skulle han åter livestreama och då ta upp grundläggande toner. Jag vart lyrisk, först aikido på onsdagen och dagen efter en shaku-lektion, vilken vecka jag hade framför mig!

Torsdagen kom och denna gången var tiden inte så sent på kvällen så jag kunde öva tillsammans med honom, dock utan han kunde höra mig, men jag hörde oss båda i mitt rum och det var första gången jag blåst shakuhachi tillsammans med någon, jag var inte längre en ensamvarg i shakuhachiuniversumet! Speciellt inte när jag efteråt tog mod att skicka en vänförfrågan till Alcvin och han accepterade plus efter det fick jag tillbaka två vänförfrågningar från två andra mycket kompetenta shakuhachispelare som också är vän med honom. Åter till lektionen. Som lovat fick jag tips på hur man når toner i kan (andra oktaven), vilket jag behöver kunna bättre för att sätta Stilla natt på denna sidan av jul. Ett råd var att ”stick your lip more into the mouth of the flute”. Vart lite konstig känsla att få sådana råd mitt under #Metoo-kampanjen. Jag behövde i alla fall inte köra tungan i halsen på stackars Barbie. Bilden till detta inlägg visar just denna mun (utaguchi - sångmun på japanska) som underläppen skulle längre in i.

Han presenterar sig själv ödmjukt även i sin lärarroll som nybörjare. Jag som sökte en lärare (sensei) fann en nybörjare att lära från. En nybörjare som spelat shakuhachi i 25 år, är världsartist med titel Dai-shian (stormästare) samt klarar 4 oktaver (jag klarar typ 1.5). Skaplig nybörjare! Vill ni läsa mer om honom länkar jag till aboutsidan på hans hemsida.

När Alcvin kommer tillbaka från resa i Japan med några av sina elever på Shakuhachi Root Pilgrimage (något som han gör vartannat år) i december har han lovat att visa några enkla japanska melodier. Perfekt då kan jag ha släppt Stilla natt.