söndag 28 januari 2018

En flöjt som heter Ayumi

Hej på er!

I början på månaden gjorde jag min vana trogen och shoppade lite födelsedagspresenter i efterskott från Asien och USA på nätet. Denna gång främst på Amazon. Förra året köpte jag mig campingutrustning som kan vara händigt om man ska vandra i skog och mark och tuta flöjt. I år har det varit saker som är mer direkt knutet till flöjtandet.

Så i veckan kom det första paketet från Jin music and art efter att ha guppat kring på haven i veckor. Jag hade inte tid att hämta ut paketet förrän i går när utlämningstället öppnade klockan 10:00. Sedan hade jag inte tid att öppna det då jag skulle äta och göra mig klar för att åka på aikidoträningen. När jag väl kom hem på eftermiddagen väntade annat att göra och dagen rann i väg. På det hela var det en bra dag trots utebliven födelsedagspaketsöppning. Det var även en solig och vårlik dag.

Öppna packet fick i stället ske i dag. Som ni ser på bilden och har listat ut av rubriken innehöll paketet en Grizzlybjörn! Bara skojsa lite den innehöll en flöjt, min första shakuhachi i bambu! Så i dag är det första gången ever jag har hållit och spelat på en shakuhachi gjord i bambu, som är det traditionella materialet i shakuhachi, som brukar beskrivas som en japansk bambuflöjt. Det där lät ju riktigt logiskt! Ännu mer autentiskt blir det när flöjten dessutom högst troligt är från Japan av märket Mijimoto. Kan dock inte sätta mitt liv på detta då flöjten saknar det traditionella emblemet/märkningen från tillverkaren bredvid tumhålet på baksidan. Säljaren verkar dock bara sälja japanska nybörjarflöjter av olika märken och denna är väldigt lik just de Mijimoto som var utmärkta på sidan.

Hur är det då att hålla och spela på denna bambu shakuhachi jämfört med den jag redan hade gjord i ABS-plast? Skillnaden är inte alls stor, de låter väldigt lika och känns väldigt lika att hålla. Denna är lite lättare, den är även lite svårare att blåsa RO (alla hålen stängda). Först var det pmöjligt att blåsa RO i den tills jag kollade in i flöjten och såg att nått satt fast i pipan. Jag stängde alla fingerhålen och stoppade hela munstyckesdelen i munnen och andvände flöjten som blåsrör. Det var effektivt för något flög i väg som en projektil, jag vet inte vad det var för något då jag har inte hittat det som flög ur än men flöjten var sedan spelbar.

Denna shakuhachi, som är min andra, har liksom min första fått ett egennamn. Namnet den har fått är Ayumi, som bland annat är ett vanligt kvinnonamn i Japan. Jag har valt den japanska "stavningen" (alltså skrivtecken) 歩み. Det går alltså att skriva Ayumi på flera olika sätt på japanska och med olika tecken så uttalas det samma men kan betyda lite olika. Med det sätt att skriva Ayumi på som jag har valt kommer namnet att betyda riktning/kurs, vandra/att gå, framsteg. Utan de framsteg i spelandet jag har lyckats gjort med min första flöjt - Barbie, hade inte denna flöjt köpts. På så sätt manifesterar flöjten Ayumi detta faktum med sitt vackra namn.

Jag har fler paket ute på haven som inte kommit än så jag har anledning att återkomma i någon form när dessa har kommit fram. I fall någon fortfarande undrar varför den första flöjten heter Barbie finns det en postning om det också. Kan ni gissa namnet på bloggposten? En flöjt som heter Barbie, så klart!

Share/Bookmark
Postad av Pierre Eriksson | No comments

söndag 21 januari 2018

Fel sida jul för meri

Bild på mobiltelefonen med Pano Tuner-appen öppen och lutad mot en Shakuhachi i fodral.
Hej!

Rätt tid för lite meri var när jag och Barbie önskade Meri Christmas. Nu är den tiden gången och det är dags att åter försöka hålla sig till kari. Som jag sagt innan så är meri att blåsa en ton platt, altså lägre pich än den egentligen ska vara. För tydlighetens skull var det inte optimalt att blåsa hela Stilla Natt (eller allt annat jag gjort heller) i meri, men meri blir ju i alla fall en kul ordvits runt jul.

Så nu 2018 blir första övnigsuppdraget att höja tonhöjden och blåsa i kari, vilket är den grundläggande positionen för att träffa tonen rätt utan tonhöjning eller sänkning. Enligt Alcvin skulle jag kolla följande klipp på hans Youtubekanal för att lära mig blåsa kari ordentligt:

För att kunna se när jag träffar rätt använder jag en kromatisk tuner-app till mobilen (se bilden). Den jag laddade ner heter Pano Tuner och är väldigt enkel och tydlig, samt gratis (finns för både Android och iOS (Apple)). Fungerar bra att hålla koll på mätaren när man försöker spela och tänka på alla tipsen från klippen listade ovan. Kanske återkommer med en liten video hur det går och hur appen funkar.

Andra planer för 2018 är att hitta någon form av replokal att spela i några kvällar i veckan. Är just kvällar jag har mest tid eftersom jag jobbar. Bor i hyreslägenhet med massa folk runtomkring (inte bara i lägenheten) plus djur. Med hänsyn till dessa (speciellt katten som är extra känslig) är det svårt att hitta längre stunder att spela hemma. Om jag löser detta kan jag även planera in skypelektioner med Alcvin som erbjudit sig.

har även beställt lite shakuhachi-inspirerande födelsedagspresenter åt mig själv som borde dyka upp från asien och amerika någon gång under februari. Har en tanke att öppna dem och visa i en liten video.

Känns som en rolig och spännande start på 2018! Definitivt mer på G än starten på 2017.

Vi höres! 

Share/Bookmark
Postad av Pierre Eriksson | No comments

måndag 1 januari 2018

Jag är Takebito!

Bild från Arashiyama bambuskog utanför kyoto, Japan. på bilden växer hög tät bambu på båda sidor en väg där människor promenerar.
God fortsättning på det nya året!

Jag har ett litet tillkännagivande så här på det nya året som kanske inte kommer helt som en överraskning. Jag är en Takebito som på japanska betyder 'Bambu-person' och skrivs såhär med skrivtecken: 竹人.

Det är min vän och shakuhachi-mentor Alcvin Ramos som lärde mig ordet och dess mening när han var i Japan på sin shakuhachi-pilgrimsresa och delade med sig av bilder när han skördade bambu  för tillverkning av shakuhachi.

Ordet beskriver kort och gott en person som känner passion för bambu. I vilket sammanhang är inte viktigt, vilket gör det till ett väldigt inkluderande ord, så som vackra ord ska vara. Det spelar alltså ingen roll om din passion för bambu manifesteras genom att du spelar bambu-instrument, odlar bambu, målar bambu eller gör korgar eller annat av bambu.

Jag är en Takebito! Är du? Har dock inte alltid varit det utan det har vuxit på mig de senaste åren efter att ha först börjat lyssna väldigt mycket på shakuhachi-musik och sedan börjat försöka spela instrumentet själv. När jag var yngre var jag mer en fantast av japanska svärd och i den världen hyllar man mer stål och ser bambu som något man kan hacka i småbitar genom övningshugga, på japanska kallat tameshigiri.

Bilden är lånad från Wikimedia och visar en av världens mest berömda bambuskogar, den i Arashiyama-distriktet utanför Kyoto, Japan. Dessa ser verkligen ut som träd! Vissa sorter av bambu kan bli upp till 40 meter höga med en diameter på 30 centimeter, vilket gör bambun till världens största gräs! En del bambuarter blir dock bara några decimeter höga. Bambu är även den mest snabbväxande växten i världen där vissa arter kan växa hela 1 meter per dygn. visst är det otroligt!?

Share/Bookmark