Matsu no ma shakuhachi camp

Då har det i dag varit vad som känns första riktiga vårdagen för i år. Kunde lätt stå still en längre tid och öva med bara t-tröja och en tunn M90-skaljacka på överkroppen och tunna byxor.

Jag var på ett ställe i dag inte så långt i från bostaden som jag inte varit på sen jag flyttade bort från detta område. Jag tänkte att det skulle vara ett av mina basläger för att vara i naturen och öva. Håller på att införskaffa campingprylar att ha med mig i en ryggsäck så jag ska klara ett läger över en helg eller något längre om tid finns.

Jag är visst inte den enda som vistats här för det låg en omkull vält plaststol där i gläntan. Om man gör rent den lite så kan man låna den och jag har inget emot att dela platsen med någon.

Stolen låg mellan två tallar som i sitt utsatta liv i en glänta på toppen av en kulle ser lite härjade av naturen och dess element, eller ska vi säga att de såg livserfarna ut? Hur som helst de krokiga tallarna med vridna grenar påminner lite om de tallar man brukar se odlade i krukor som bonsai-träd. De följer väl inte direkt stilmönstret för en typisk bonsai men elementen i formen fanns där lite subtilt.

Platsen där jag tränar aikido på har givits inofficiellt namnet Matsu no ma-dojo. Dojo är benämningen på en plats man tränar do som aikido och matsu no ma betyder mellan tallar. Dörren till dojon låg innan mellan en plantering av tallar på varsin sida om dörren. Numer är dock dessa tallar borta. Jag hittade en trevlig plats med en plaststol mellan två tallar, därför döper jag platsen till Matsu no ma shakuhachi camp.

Nya år och nya tag

Hej dagboken!

Det var ett tag sedan jag skrev och tiden rinner i väg och nu är det redan mars. Sedan sist har jag hunnit klara av tre nyår vilket är det som avses i den något svårbegripliga titeln. Det första nyåret var vårat egna traditionella nyår den 31 december, det andra var det kinesiska nyåret den 28 jan. Det tredje som jag inte tänker gå närmare in på är att det blev nytt räkenskapsår på företaget jag arbetar på, inte så spännande och relevant här men dock ett nytt år bland de nya åren.

Var inte ute på nyårsafton men väl nyårsdagen som bjöd på förvårligt väder med ett stilla lugn ute. Jag antar att de flest tog det lugnt efter gårdagens firande. Småfåglarna runt mig levde upp och stämde in med sin sång och kvitter vilket fick det hela kännas som en otroligt bra start på det nya shakuhachi-året 2017. November och december hade nästan totalt regnat bort och jag hade inte direkt disciplinen att gå ut med rengponcho och pannlampa efter jobbet. Därför kändes denna dagen extra bra!

Bilden är ifrån den 8 januari och då kom det lite vinter istället för försmak av våren. Det var en trevlig kontrast att vara ute i som bröt av det annars förekommande senhöstlika och dystra. Det vara de dock inte länge innan det grå och mörka tog över igen men bilden finns kvar och passar bra till detta inlägg.

Sedan kom det kinesiska nyåret och bjöd också på en solig, klar och lite småkylig dag. Denna dag till ära gick jag till Abborrsjön och testade på lite campingprylar jag köpt från Kina. Barbie fick följa med trots att hon inte är kinesisk, men en shakuhachi har sina rötter i Kina då det är i grunden en vidare utveckling av den kinesiska xiao-flöjten (länken går till engelska Wikipedia). Det är liksom det som är japanskt signum att ta saker någon annan har skapat och göra om det och göra det till något eget. Vi befinner oss alltså nu i Tuppens år vilket bland annat ska stå för skapande och självförverkligande. Låter som en bra grundsten till ett bra shakuhachi-år om man förvaltar det rätt!

Februari blev en helt annan sak än den fina början som januari bjöd på kantat med sjukdom av varierande grad från halvkrasslig till sängliggande. Förkylning har gått hårt åt mina luftvägar och taskiga luftvägar och blåsinstrument är en riktigt dålig kombination.

Summerar man detta dryga halvår jag någorlunda seriöst satsat på instrumentet känns det som jag kommit en god bit på väg. Den senare tiden har dock utvecklingen stannat av en del och det jag märker mest av som framsteg är att jag kan hålla vissa toner längre och mer koncist, om jag är bra i halsen det vill säga.

Så det var en uppdatering av läget hittills. Väl mött en annan gång!