lördag 27 maj 2017

Jag och Barbie har varit på 80-års kalas

Jag vid Solängekvarn sittandes på knä i motljus vänd mot kameran och spelandes
I torsdags var jag och Barbie på födelsedagskalas hos yogaklostret utanför Fristad. Det var min gode vän och aikido-lärare Peter som fyllde 80 år, och detta skulle firas med ett knytkalas hos Robert och Frida på yogaklostret som är gemensamma vänner till Peter. Det var ett 30-tal personer med olika anknytningar till "födelsedagsbarnet", främst människor från aikidon, keramiken eller släkten som kom och tillsammans lyckades vi få till en helt magisk fulldag.

Dagen till ära hade jag tänkt av kärlek till Peter spela en födelsedags-fanfar på Barbie så jag började att googla shakuhachi + happy birthday... Attans noll träff. Klart att det inte skulle gå den enkla vägen men jag hade plan B klar. Googla happy birthday + tin whistle + key D... Ta-daa massa träffar! Nu hade jag noter till denna enkla visa men problemet är att jag själv får åka på jobbet att skriva om den till att passa shakuhachi. Den söta lilla irländska plåtflöjten är visserligen stämd i tonarten D precis som shakuhachin men den är i helt annan skala. Den är gjord efter heptatonisk skala och har därmed sju toner per oktav och Happy Birthday som mesta västerländska musiken är skriven för sådan skala. Shakuhachi däremot är gjord för en pentatonisk skala och har "bara" fem toner per oktav. Gentemot tin whisteln saknar shakun tonen B och E och i Happy Birthday finns det ett och annat B och E om man spelar i tonarten D.

Var bara att vara kreativ och leka runt tills man hitta vad man skulle byta ut dessa emot i stället. Problemet är om man byter ut för annorlunda försvinner igenkänningsfaktorn och ingen uppfattar vad det är för melodi. Efter en del prövande var jag nöjd men det var inte Happy Birthday som den komponerats så jag kallade denna tolkning för födelsedags-fanfar i stället.

Övade denna kreation flitigt i två veckor och offrade onsdagens aikido-träning för en sista övning i ett avskilt men central plats i Skene och det flöt på kanon just då, så bra att självkritiska jag kände mig säker inför mitt första offentliga uppträdande som jag skulle ge mig in på dagen efter.

På den stora dagen slog dock premiärnerverna i gång och framförandet blev tyvärr inte alls bra. Inte så mycket kanske för att det var publik närvarande (annat än fåglar och mygg som jag vanligtvis spelar för ute i naturen). Var nog mer att denna stund var viktig för mig (Inte varje dag en för en själv viktig person fyller 80 år) och jag ville verkligen prestera på en hög nybörjarnivå.

I kväll var jag likt tjuren Ferdinand tillbaka på hemvana marker med fåglar och mygg vid Solängekvarn och allt blev genast enklare igen, så jag spelade in hur det var tänkt att låta i torsdags. Bilden är från i kväll.

...Och så här var det tänkt:





Share/Bookmark

0 kommentarer :

Skicka en kommentar